Judendomen efter döden
Dödens död i både Hinduism och Buddhism är begreppet reinkarnation av den osjälviska centralen. Meditation och olika levnadsmönster, inklusive de så kallade åtta stegs vägarna, är viktiga element när buddhister försöker närma sig upplysning och skala det liv vi lever här på jorden. Detta kan inte beskrivas i detalj. Islamism. I katolicismen, den ortodoxa kyrkan och i flera protestantiska religiösa samhällen lever denna ide fortfarande.
Istället läggs en enkel liten sten på graven för att visa att du var där och att du kommer ihåg de döda. Det ceremoniella elementet är att den avlidne tas till graven av släktingar och vänner. Detta innebär att begravningen, som ägde rum före den avlidnes begravning, sker i en kyrka, vanligtvis under Svenska kyrkans regi. I Sverige finns det fyra olika alternativ för den sista kvarvarande delen av den avlidne: en minneslund, en askgrav, en urngrav och en kista.
Blommor är ovanliga vid judiska begravningar.
Den själ som kommer från Gud kommer tillbaka till Gud. Judar tror att Messias, det vill säga Frälsaren, kommer att dyka upp när det finns tid inuti, och sedan en bra regel på jorden. Begravningsbönen läses vid begravningen. Kristendom. Enligt kristna är denna himmelska en fredlig plats där sorg och våld inte uppstår. Innan dess hade den avlidne blivit grundligt renad.
För hinduer är reinkarnation relaterad till en persons karma, det vill säga goda och dåliga handlingar hos en person i livet är viktiga för nästa liv. Gud är skaparen. Atmans själ återföds antingen högre i kastsystemet eller lägre, beroende på karma som en person har samlat under sitt liv. På den sista dagen, när allt i världen förstörs, kommer alla människor som någonsin har levt att dömas av Allah, till ett liv i paradiset för troende som har gjort goda gärningar eller det eviga helvetets plåga för en syndig person.
I buddhismen kallas denna cykel Samsara. I stället betonas att alla människor är täckta av Guds nåd. Det har blivit vanligare i det sekulariserade Sverige med borgerliga begravningar som inte hålls av kyrkan och där ingen präst leder ceremonin. Begravning i Islam ska den avlidne begravas så snart som möjligt efter döden, och den döda ska möta Mekka.
En begravningsceremoni, kallad begravningsgudstjänst, är en ceremoni som följer ett speciellt arrangemang där en präst läser bland annat en begravningsbön, där minnena från den avlidne står i centrum. Men det senaste målet för en Buddhist är att så småningom sluta återfödas och uppnå nirvana. Då har du hittat sin verkliga själ, som motsvarar världens själ, och själens migration stannar.
Den centrala platsen i de flesta kristna rörelser är att bekänna Jesus Kristus som Guds Son, och att han dog på korset så att människors synder kunde nå himmelriket. Judendomen har inte heller några ersättare, som kristendom och Islam, med Jesus och Muhammed. Meditation och yoga är viktiga element. När det gäller Svenska kyrkan, en titt på ada tusset. Både kristendomen och judendomen tror på Messiasbegreppet, men kristna tror att Jesus var Messias, judar väntar fortfarande på prinsen och tror att Jesus bara var en vetenskapsman.
Hinduism och Buddhism. Endast i vissa undantagsfall bränns en död kremering. Det ultimata målet är att sluta återfödas för att lämna Samsara-cykeln. Det goda måste skiljas från det onda. Efter den judiska begravningen faller sorgåret under påverkan under vilka släktingar tar hand om den avlidnes minne på olika sätt. Syn på döden i kristendomen uppträdde i ett tidigt skede av teologisk religiös doktrin, vilket tyder på att det finns evigt liv i himlen eller i helvetet och väntar på döden, beroende på hur syndiga de var under sina liv.
Även om det i motsats till hinduerna är detta karma för en person som återföds, och inte en gudomlig, odödlig själ. Moksha beskrivs som en gudomlig och underbar värld där endast fred, harmoni och fullständig lycka existerar. Nirvana är ett upplyst tillstånd där denna värld lider, och existensen kan beskrivas som en slags evig vila. Man tror att dödens åsikt, som kristendomen, är i Islam i paradisets himmel, där de rättfärdiga kommer, och helvetet måste skickas.
Men läran säger att döden inte är slutet. En Buddhist vill bli befriad från livet, för allt i livet lider, till och med återfödelse. Men judendomen lägger vikten av livet snarare än på livet efter det. Alla människor kommer att dömas på domens sista dag. Den andliga världen beskrivs på hebreiska som Olam Ha-Ba, vilket betyder: den kommande världen, den Messianska positionen, en permanent position där lugn och fred mellan människor råder.
Hinduer har hundratusentals gudar att be om hjälp och vägledning, både onda och goda. Efter ceremonin sker begravningen.