I länen Sk Xnxne och Bleking, om vi däremot tittar på arealen ekologiskt använd jordbruksmark, är detta det största i länet Vestra g Xnxtaland. Där används hektar organiskt. Antalet företag med ekologiskt använd jordbruksmark var 5, vilket är en minskning från företag jämfört med noterna är att antalet företag som bara har arealer under övergången har minskat under de senaste fem åren.
När det gäller näringsläckage, jordtyp, klimat, med tanke på växtsekvens och med tanke på att ekologiskt jordbruk idag i stor utsträckning tar hand om gödselfaktorerna i det konventionella systemet som spelas. Betesområdet under övergången till ekologisk produktion minskade med nästan 1 hektar jämfört med 9 hektar, medan utsläppsområdet ökade med drygt en hektar till hektar. Liknande referenser användes för biologisk mångfald i Agrifood-rapporten och Ecofact, och därför var slutsatserna desamma.
Betesmark. Alla grödgrupper redovisas i Tabellavsnittet nedan och i Statistikdatabasen. Dessutom, med tanke på stora jordbruksregioner som länen Vestra g Xxtaland och Osterg Xxtland, är det mesta av den ekologiskt använda jordbruksmarken. Rapporten beskriver också hur många andra studier som har kommit fram till att det är svårt att jämföra odlingsmetoder och att många olika parametrar spelar in.
Odlingen fördelad per gröda i figurerna F och G redovisar områdets utveckling för några av de större grödgrupperna över tid. Det som kan påverka ekologiskt jordbruk negativt är dock hur man kompenserar för den lägre lönsamheten för ekologisk produktion. Under hela rapporteringsperioden ökade dock antalet företag, men inte i samma utsträckning som regionerna.
Distrikten J-Xxmtland, V-Xxrmland, g-xxvleborg och Dalarna har den största andelen ekologiskt använda områden. I vissa fall kompenseras detta teoretiskt, med tanke på att konsekvensen är att regnskogarna reduceras för att skapa ny jordbruksmark, vilket i sin tur kommer att leda till en stor klimatpåverkan. Till exempel finns det stora skillnader i både ekologisk och konventionell odling, och villkoren för grödor varierar, såsom marktyp, klimat och mer.
Antalet företag med ekologiskt använd mark har minskat under de senaste två åren. Nedan lyfter vi fram några andra perspektiv som lyfts fram i Ecofact jämfört med rapporten från Agrifood. Avsnittet omfattar områden som klimat, biologisk mångfald, växtnäringsläckage med mera. Men om man istället tar hänsyn till att ekologiskt jordbruk ger lägre avkastning och fördelar miljöpåverkan per kilo produkt, så är resultaten mer otydliga och har bara en tydlig positiv effekt på biologisk mångfald i ekologisk produktion.
För växthusgasutsläpp är klimateffekten inte mycket annorlunda, det beror på vilken livsmedelskategori du tittar på när du tittar på utsläpp per mängd mat. Figur E. Åtgärder på marken och betesmarker på den totala ekologiskt använda arealen av jordbruksmark. Figur F. När det gäller matläckage beaktas samma forskningssammanställningar från Europa och Nordamerika som i Agrifood-rapporten, som visar att kväveläckaget i genomsnitt är lägre från organisk åkermark till ytan.
Ecofact betonar också relevansen av att överväga den totala balansen på gården. Om författarnas kriterier beaktades skulle det vara tydligare att kväveläckage från organisk åkermark var mindre än normalt till ytan. Därefter Estergetlands och Skånes län med 65 hektar respektive 42 hektar. Antalet företag med ekologiskt använd jordbruksmark i Figur C redovisas antalet företag med ekologiskt använd jordbruksmark.
När det gäller det faktum att det finns allvarliga osäkerheter i de inkluderade fältstudierna pekar Ecofact på en tysk forskningsöversikt som endast tog hänsyn till de studier som de hade i åtanke var representativa för de två produktionssystemen som helhet. Resultatet av vad författarna drar slutsatsen är att ekologiskt jordbruk ger ökad biologisk mångfald, mindre näringsläckage och lägre växthusgasutsläpp vid mätning av påverkan på en hektar åkermark.
Figur C. Antalet företag med ekologiskt använd jordbruksmark, - ekologiskt använd jordbruksmark per län i Figur D, redovisar den ekologiskt använda arealen av jordbruksmark i förhållande till den totala arealen av jordbruksmark i länet. Under båda minskade han området och nådde det till hektar. Figur D. Andel ekologiskt använd jordbruksmark som andel av länet, figur E redovisar andelen ekologiskt använd jordbruksmark som var åker - och betesmark.
Det finns studier som tyder på att mängden kväve som levereras till jordbrukssystemet och det eventuella överskott det leder till är en viktig indikator på risken för kväveläckage.