Pris åkermark västerbotten
Resultat och genomsnittliga fel för och redovisas i Tabell 6. Tabell 3 visar de genomsnittliga hyrespriserna på jordbruksmark, inklusive gratis hyra för arealer fördelade på Nuts2, och Tabell 4 rapporterar motsvarande priser för produktionsområden. Under större delen av perioden var prisutvecklingen ungefär densamma för åker-och betesmarker. Detta beror delvis på storleken på de områden som säljs i grupper av olika storlekar och i varje produktionsområde, i kombination med att priset varierar mycket mellan grupper av olika storlekar i varje produktionsområde.
Priserna baserades på både gamla och nya skatter. På produktionsområdet är divisionerna grupperade i 11-50 hektar och mer än 50 hektar tillsammans, eftersom antalet sålda fastigheter med mer än 50 hektar åkermark är så litet per produktionsområde. Ökningen var 20 kronor per hektar. Hyrespriserna för arrenden av åkermark, inklusive fri hyra, var 1 kronor, vilket är något dyrare än priset på jordbruksmark.
Under tidigare år var gränsen upp till 10 miljoner rubel. Prisutvecklingen för produktionsområdet under åren framgår av figur C. Under åren, och priserna har ökat i fem av de åtta produktionszonerna, har den största ökningen i fästet skett i Mellanbyarna i Götaland. Databasen rapporterar också priser för Nuts2-områden, som är sammanslagningar av län.
Genomsnittliga fel varierar i Sverige. Motsvarande siffror för Nuts2 finns i tabell 4. Priserna är baserade på försäljning upp till 30 miljoner i September. Regionerna i nuts 2 representerar sammanslagningar av län och visas på karta 2. Uppgifter fördelade på storleksgrupper områden På Götalands södra slätter var det den största prisskillnaden mellan storleksgrupperna, där priset var högre i hektar i grupp 1-10.
Resultatet av rapporteringen sker på nationell nivå och i två olika divisioner: Nuts2 och produktionsområdet. Figur E visar de genomsnittliga priserna med konfidensintervall för leasingavtal, som uteslutande består av åkermark, inklusive gratis hyra.Jämfört med figur C framstår priset på arrenderad åkermark som något högre i de södra och sydöstra delarna av landet, medan priset i övriga Sverige inte skiljer sig mycket från priset på arrenderad jordbruksmark.
Hyrespriserna är högre i produktionsområden där goda geografiska förhållanden och goda odlingsjordar finns. De visas tillsammans med genomsnittspriset i Figur D. figur D. den svarta linjen i figuren visar konfidensintervallen. Dessa senaste priser är också de genomsnittliga hyrespriser som Sverige överför till Eurostat enligt deras metodik. Således, i tidsserien, det finns ett brott mellan åren och, OCH OCH mellan och priserna är baserade på försäljning upp till 30 miljoner September, och under tidigare år priserna är baserade på försäljning upp till 10 miljoner September.
Sedan rapporteras om utvecklingen av priserna för staten i Figur A. Så här samlade vi all information om hyrespriserna. Fluktuationerna kan ses i Fig. Det som säkert kan läsas är att priserna på åkermark har ökat över tiden i alla regioner. Konfidensintervall kan beräknas med hjälp av genomsnittliga fel. Det faktum att spannmålsavdragspriserna har stigit kraftigt under samma perioder kan vara orsaken till denna prisutveckling i spannmålsområden.
Storleksklasserna är 1-10 hektar, 11-50 hektar och mer än 50 hektar åkermark. Mer detaljerad information om prisutvecklingen för åker-och betesmarker finns under lämplig rubrik nedan. Detta görs dock endast på nationell nivå, eftersom grunden för beräkning av hyresavtal med betesmarker är mycket liten. Priset varierar kraftigt i Sverige. Priserna är exklusive moms per år.
Vi rapporterar också om det genomsnittliga hyrespriset för betesmarker. Genomsnittspriset på åkermark för en grupp storlekar, 1-10 hektar och mer än 10 hektar, visas i Tabell 5. Figur D. Priserna för och baseras på försäljning upp till 30 miljoner i September, och priserna under tidigare år baseras på försäljning upp till 10 miljoner i September. Figur B visar den indexerade prisutvecklingen över tid.
Alla priser i förhållande till de olika regionerna som presenteras i texten avser området för produktionszonerna i den regionala enheten. Om fri hyra utesluts vid beräkning av hyrespriser erhålls en något förändrad prisbild i norra Sverige. I södra Sverige påverkas priset endast något om du utesluter den fria hyran. I databasen presenterar vi också genomsnittliga hyrespriser, inklusive gratis hyra, på jordbruksmark där vi har uteslutit hyresavtal, förutom Mark som påverkar hyrespriset, såsom stödrättigheter och byggnader.
De genomsnittliga felen visar hur mycket osäkerhet det finns i resultaten. Priserna för, och baseras på den senaste skattenivån för dessa år. På nationell nivå var priset för en grupp av storlekar över 10 hektar högre än för en gruppstorlek på 1-10 hektar tillbaka, medan det vanligtvis är motsatt i olika produktionsområden. I Götalands skogsområden skedde den största sänkningen jämfört med där priset sjönk med 5 sen.
Figur B. Beräkningen av indexet tar hänsyn till den ändrade beloppsgränsen som infördes under tioårsperioden, priset på åkermark har ökat för staten. I mellanzonen i Götaland var snittpriset dock 9 kronor högre i gruppen på drygt 10 hektar än i hektar i gruppen 1-10. Skillnaderna i hyrespriset, inklusive motsvarande, exklusive den fria hyran enligt figur C, kan ses mot bakgrund av att andelen fri hyra varierar avsevärt mellan regionerna.
Alla priser rensas från hyresavtal där hyresgästen hyr själv, till exempel genom sitt eget företag, och från andra hyresavtal där priset enligt uppgiftslämnaren inte fastställs baserat på marknaden. Tabell 1 visar det genomsnittliga hyrespriset för jordbruksmark, inklusive gratis hyra för figur A. I tabell 2 redovisas indexet för vissa år för staten och Nuts2.
Indexerad prisutveckling på åker-och betesmark priserna på åker-och betesmark har som tidigare nämnts ökat över tid. Även för betesmarker baseras de genomsnittliga markpriserna på fastigheter som sålts för varje enskilt år, där antalet hektar och fastigheter som sålts och markens natur varierar mellan åren. Produktionsområden är uppdelade efter odlingsförhållanden för jämförelse med Nuts2, som är en mer administrativ form av uppdelning baserad på distrikt.
Hyrespriserna i Sverige har fördubblat genomsnittspriset på arrenderad mark i Sverige genom åren. Tabell 5 visar det genomsnittliga priset på jordbruksmark fördelat på Nötter2 under många år, och priserna inkluderar och utesluter gratis hyra. Därför rapporteras Stockholm tillsammans med Östra Mellansverige, medan nedre och Övre Norrland har kombinerats och norra Sverige rapporteras.
De södra slätterna i G Xxtaland består huvudsakligen av en grupp flera mil bred längs kusten i Hallands län och längs den västra och södra kusten av sk Xxne. För Nuts2, som är sammanslagningar av distrikt, kombinerade vi också vissa regioner, vilket beror på att vi i denna urvalsundersökning fick för få svar för att göra tillförlitliga beräkningar för regionerna Stockholm, Nedre Norrland och Övre Norrland.
Båda tabellerna innehåller statistik för figur B. För varje region och för staten rapporteras det genomsnittliga hyrespriset, inklusive motsvarande gratis hyra. Tabell 3 visar de genomsnittliga priserna för åker-och betesmarker för staten och distribueras i produktionsområdet. I fem av de åtta produktionszonerna är ett högre genomsnittspris än året i figur D en utveckling över tid i priset på betesmarker fördelade i produktionszoner.På Götalands södra slätter observerades det högsta genomsnittspriset för betesmarker för varje år sedan, eftersom priset på åkermark också var priset på betesmarker som lägst i Övre Norrland, där ett hektar på betesbete kostade i genomsnitt 6 6 Kronor.
Genomsnittspriset på åkermark var det högsta på södra slätten i Götaland under alla år, som pris per hektar Kronor. Det är nästan 14 gånger högre än i Övre Norrland, som hade lägst pris, en 21-årig Sek-siffra på 21-årig figur C. Informationen i diagrammet kommer inte att justeras med hänsyn till det faktum att de ändrade skattevärdena gav en ökning av beräkningsmetoden.
Det har funnits två priser i flera år på grund av att det har skett ny beskattning under dessa år. Figur C. Det finns åtta produktionsområden i Sverige, och divisionen visas på karta 1. Jämfört med priset på betesmarken har det mer än fördubblats. Betesmark hade dock en bättre prisutveckling än åkermark i början och slutet av perioden, vilket innebär att priset på betesmark relativt sett har ökat mer än priset på åkermark, eftersom den slumpmässighet som finns i mark som säljs under året kan vara en möjlig förklaring till, att priset på betesmarker har minskat, och i tabell 1 redovisas indexets utveckling av priset på åkermark och betesmark för staten och fördelat på produktionsområden.
Relevant information för Nuts2 finns i Tabell 2. Efter några år steg prisnivån på nationell nivå något till åren för uthyrning av en hektar betesmark, som tillhandahölls för ett år. Eftersom genomsnittliga markpriser baseras på fastigheter som säljs för varje enskilt år, där antalet hektar och fastigheter som säljs och markens natur varierar mellan åren, kan det finnas vissa fluktuationer mellan åren i olika regioner.
Priset baserat på åkermark på sålda åkermarksfastigheter är uppdelat på nationell nivå i tre klasser av olika storlekar beroende på hur stor en areal åkermark som säljs.