Eftersom lagstiftningen syftar till att genomföra konventionen är själva konventionens texter och allt material för tolkning från tillsynsutskotten viktiga. I konflikten mellan konventionen och svensk rätt är det lagen som har företräde. Det är svårt att lyckas med Funktionsrättskonventionen. Andrea Bonsson påpekade att det är svårt att lyckas med konventionen om Funktionsrätt i svenska domstolar.
Ratificering innebär alltså inte att konventionen blir svensk lag. EKMR bör tolkas i konventionen med andra fördrag som staten har ratificerat, inklusive konventionen om Funktionsrätt, som har bekräftats i ett antal rättsfall från EG-domstolen. Om en sådan verklig prövning har ägt rum i den nationella domstolen är det mer sannolikt att EG-domstolen godtar domstolens bedömning.
Enligt talarna har FN-konventionerna det starkaste inflytandet på bedömningen av proportionalitet, det vill säga när domstolen måste bedöma om en viss åtgärd är proportionell i förhållande till frihet och mänskliga rättigheter. Möjligheten att omvandla FN-avtal till svensk lag diskuterades och flera svårigheter lyftes fram med att använda FN-konventioner.
Samtidigt konstaterade Maria Gran Farley att en omvandling av FN-konventionerna till svensk lag inte nödvändigtvis behöver vara den bästa lösningen, eftersom det, till skillnad från EKMR-fallet, inte finns någon oberoende domstol som har till uppgift att tolka och tillämpa FN-konventionerna. Barnkonventionen är till exempel en äldre konvention än Funktionsrättskonventionen, och därför hade Maria Gran Farley svårare att genomföra den i svensk rätt.
Samtidigt noterade deltagaren att det också finns praxis från EG-domstolen, som går i motsatt riktning, det vill säga när EG-domstolen inte tolkar EKMR-konventionen. Samtidigt menar Andrea Bonsson att den lagstiftning som antogs efter att Sverige anslutit sig till Funktionsrättskonventionen ligger mer i linje med detta. Metoden innebär att det är svensk lag som gäller, inte själva konventionen.
Ett exempel på ett sådant fall är A-MV mot Finland, där Europeiska domstolen gick till den nationella domstolens linje för att inte erkänna rätten att göra ett självständigt val som du vill leva för en person med intellektuell funktionsnedsättning. Transformation transformation innebär att mänskliga rättigheter implementeras på nationell nivå genom att ändra Svensk lagstiftning, anta eller upphäva.
Detta kan göras genom att konvertera eller aktivera. Anledningen till detta beslut kan vara att EG-domstolen genomför någon form av proportionalitetsbedömning, där den överväger om staten har tillämpat EKMR och FN-konventionen lojalt och har genomfört ett verkligt rättsligt förfarande, det vill säga noggrant övervägt hur bestämmelserna i konventionen relaterar till den nationella lagstiftning.
Dessutom finns det skillnader mellan konventionerna. Det finns således en skillnad mellan regeringens ursprungliga strategier när det gäller internationella konventioner relaterade till MR och praxis för oberoende domstolar. Ytterligare stöd för domstolarna vid tolkningen av lagstiftning som grundar sig på konventionen ligger i lagstiftarens vilja att uppfylla konventionens krav.
Till exempel saknar vissa bestämmelser i FN-konventionerna de detaljer som krävs för att domstolarna ska kunna tillämpa dem i enskilda fall. Hon betonade också att det finns en skillnad mellan lagstiftning och rättslig tillämpning i förhållande till konventionen om Funktionsrätt. I sitt juridiska arbete förlitade hon sig på bestämmelserna i konventionen om Funktionsrätt i domstol och godkändes för dess verksamhet.
Andrea Bonsson var mer optimistisk om att Funktionsrättskonventionen skulle bli svensk lag och pekade på flera artiklar som ger tydliga regler för rättslig tillämpning. Därför kan det vara relaterat till upphävandet av en lag som bryter mot en rättighet, till exempel lagstiftning som begränsar självbestämmande för personer med funktionsnedsättning. I fallet med xxiam mot Turkiet kopplade EG-domstolen rätten till utbildning och förbudet mot diskriminering i EKMR med förbudet mot diskriminering i konventionen om Funktionsrätt och dess krav på rimlig anpassning.
FN: s Konventionsutskott är politiska, istället finns det FN-utskott som granskar hur väl stater uppfyller kraven enligt konventionerna och publicerar allmänna kommentarer med tolkningar av specifika artiklar i konventionerna. Det kan också vara relaterat till att ändra sådan lagstiftning så att den respekterar alla personer med funktionsnedsättning med full rätt till självbestämmande eller antagande av helt nya lagar som genomför rättigheter.
Därefter hölls en diskussion om vad som kunde göras för att förbättra MR-konventionernas status i svensk rätt. Är konventioner lämpliga som lagar? För att konventionen ska kunna tillämpas direkt, som används av exempelvis myndigheter eller domstolar, ger en person rätt till något, krävs det att rättigheterna införs i svensk lag. De är bindande för staten, men kan inte tillämpas direkt av myndigheterna eller domstolarna.
Andrea Bonsson är en av de jurister som arbetar för att FN: s konventioner, särskilt Funktionsrättskonventionen, ska få en bredare inverkan på svensk rätt. Dessa utskott är således politiskt tillsatta, och deras positioner är kopplade till politisk vilja och det politiska klimatet. Det finns fall där en part i en rättegång har överklagat till konventionen om funktion, men domstolen har inte svarat på argumentet i sina beslut.